När man korsar stigarna i parken Duchessa di Galliera i Voltri, flankerad av majestätiska hundraåriga träd och ackompanjerad av det susande lövverket, fågelsång och, på sommaren, cikadornas kvittrande, når man toppen av kullen, där Nostra Signora delle Grazie-helgedomen ligger. Enligt en legend går templet tillbaka till tiden då Nazarius och Celsus predikade i Ligurien, dvs. första århundradet e.Kr., men det verkar mer troligt att den ursprungliga byggnaden är från 343, vilket framgår av en tavla som hittats i närheten. Kyrkan, som ursprungligen var tillägnad Sankt Nikolaus och bredvid vilken det fanns ett hospice för pilgrimer, fick senare ett kloster som anförtrotts kapucinerfäderna. År 1864 köpte hertiginnan av Galliera hela komplexet och kyrkan användes som hennes familjs Pantheon. Templet restaurerades sedan på 1800-talet i pisansk romansk stil, så som det ursprungligen var tänkt att se ut.Enligt traditionen visade sig under det österrikiska tronföljdskriget, efter att en ung man vid namn Balilla 1746 hade startat ett blodigt uppror mot de österrikiska inkräktarna i Genuas Portoria-distrikt, året därpå madonnan från denna helgedom för de fientliga soldaterna som slagit läger i närheten, klädd i turkosfärgad klädsel och med svärd i handen, och tvingade dem att fly i oordning. Den mirakulösa uppenbarelsen firas i kyrkan genom ett rosettfönster som visar madonnan som håller Jesusbarnet i sina armar, med följande inskription: "Med sin uppenbarelse krönte Maria det arbete som påbörjats i Portoria".
