"Här är byn, den lilla världen i en liten värld, planterad någonstans i norra Italien. Där, i den bit av fett och platt land som ligger mellan floden PO och Apenninerna", så hade Giovannino Guareschi beskrivit Don Camillos och Peppones värld när han översatte den lilla världens stämningar till bilder, och det var just i Brescello som han hade hittat den idealiska miljön, med människorna, platserna, det mest karakteristiska klimatet i Po-dalen.Brescello är naturligtvis inte bara Don Camillos stad, utan också en stad som är rik på historia och konst och som är värd ett mer ingående besök. Du kan börja från Via Giglioli, den östra delen av den antika romerska decumanus, och lämna den sextonhundraåriga kyrkan Conception of the Conception bakom dig. När du går längs gatan kan du på vänster sida se först det gamla sjukhuset och sedan postkontorsbyggnaden, som var aktiv redan under Este-eran. Här kan man också se klockan som användes i en av filmerna i Don Camillo-serien. Om man fortsätter hela vägen till slutet når man Brescellos hjärta, bestående av Piazza Matteotti, med utsikt över rådhuset och kyrkan Santa Maria Nascente, som fungerade som kuliss för så många av Don Camillos och Peppones äventyr.På båda sidor av torget står bronsstatyer av de två karaktärerna, ett verk av den Mantuanske skulptören Andrea Zangani, som invigdes i juni 2001 för att fira 50-årsdagen av den första filmen, medan det i mitten står en gipskopia av Herkulesstatyn (även känd som "Pasquino") på en marmorsockel, medan originalet, som skapades av Sansovino för Herkules II d'Este, numera förvaras på kulturcentret San Benedetto.Torget, som på två sidor är omgivet av portiker, domineras av kyrkan Santa Maria Nascente, där den berömda "talande Kristus" från filmerna finns inuti. Fasaden pryds av ett prothyrum, värdefullt, men inte alls gammalt, eftersom det byggdes provisoriskt under inspelningen av den tredje filmen i Don Camillo-serien. Med tanke på kyrkans fina estetik, med prothyrumet, bad dåvarande ärkeprästen, Don Sante Manfredini, om och fick av kommendatorn Rizzoli en murverkskonstruktion.Från Piazza går vi in på Via Cavallotti, där vi fortsätter cirka 100 meter till det gamla klosterkomplexet San Benedetto, som byggdes av Ercole I d'Este och Eleonora d'Aragona för benediktinernunnorna (1492), som stannade där tills Napoleon förtryckte orden 1798; det omvandlades senare till ett sjukhus och sedan till kaserner under den cisalpinska republiken. Efter en restaurering, som utfördes på 1980-talet av den kommunala förvaltningen, omvandlades det stora komplexet till ett kulturcentrum, samtidigt som den gamla arkitektoniska strukturen med valv, valv och pelare i terrakotta, som är typisk för den sena romanska perioden, delvis bevarades. Här finns idag museet för Peppone och Don Camillo, två medborgarsalar - Prampolini och Zatti, stadsbiblioteket "Antonio Panizzi" (en berömd Brescellese, patriot och senator, fader till det moderna biblioteksväsendet), det sociala centret AUSER och det arkeologiska museet, som visar romerska föremål som upptäckts i området genom ett flertal utgrävningar.San Benedetto-byggnaden ligger på Piazza Mingori, där det finns andra intressanta turistattraktioner, först och främst den nya museibyggnaden tillägnad Guareschi, som byggdes i samband med hundraårsdagen av den berömde författarens födelse. På torget finns också den stridsvagn som användes vid inspelningen av en av filmerna i Don Camillo-serien. Intill kulturcentret ligger Guareschiparken, ett litet, välskött grönområde där det monument som är tillägnat Guareschi, ett verk av den tyska skulptören Gudrun Schreiner, finns.Ett besök i Brescello, utöver de otaliga andra platser som förekommer i filmerna, såsom järnvägsstationen, Peppones hus, Madonnina del Borghetto, platsen där statisterna rekryterades, skolan där Peppone tog sin examen för grundskoleexamen, etc..... kan inte skiljas från en utflykt till floden, som man når efter en vacker promenad på cirka 500 meter, bland ekar och medelhavskuskage, och där det är möjligt att se sammanflödet av en biflöde, ENZA, i PO.