San Paolo fuori le Mura är en kraftigt restaurerad majorbasilika och påvlig basilika från 400-talet som är tillägnad San Paolo och innehåller hans helgedom. Basilikans status är komplicerad och kan förvirra.
Den är den tredje i dignitet av Roms stora basilikor, efter San Giovanni in Laterano och Peterskyrkan, och är den näst största kyrkan i Rom. Den hade tidigare digniteten av en patriarkalisk basilika, eftersom den tilldelades patriarken av Alexandria, men denna värdighet har avskaffats och bör inte längre nämnas.
Basilikan och det tillhörande klostret är en del av Italien, men enligt Lateranfördraget från 1929 är området "extraterritoriellt". Detta innebär att Vatikanen är helt ansvarig för dess förvaltning.
I praktiken administreras dock basilikan och klostret separat. Det sistnämnda styrs av en egen abbot, men det förstnämnda har personal från Vatikanen och abboten har ingen administrativ behörighet här, bortsett från liturgiska och pastorala frågor. Basilikans VD är en "ärkepräst" (arciprete) och abboten har titeln "vicarius för pastorala frågor" (Vicario per la Pastorale).
Il quadriportico è una maestosa architettura di 70 metri per 70. Il pellegrino che lo volesse percorrere incontrerà ben 150 colonne di granito bianco di Montòrfano. Den byggdes av Guglielmo Calderini och avslutades 1928.
La PORTA CENTRALE è opera di Antonio Maraini (1886-1963). Den är byggd 1929 och 1931. È di bronzo, a due battenti. La porta pesa circa 80 quintali, misura m. 7,48 di altezza, m. 3,35 di larghezza. Il piano iconografico, dettato dall'allora Abate Ildelfonso Schuster, mira ad esaltare la predicazione dei due Apostoli nel segno della croce. Questa percorre il portale da cima a fondo, lungo il montante è ornata da tralci di vite ad agemina di argento in cui sono raffigurati, entro ovali con fondo di lapislazzuli, i busti degli Apostoli. Sulla traversa della croce appaiono invece i simboli degli Evangelisti. Nei riquadri dei due battenti sono raffigurati episodi della vita degli apostoli Pietro e Paolo, tra cui l'episodio leggendario del "Domine quo vadis".
La STATUA AL CENTRO E SIMBOLOGIA DELLA SPADA. Eseguita da Giuseppe Obici verso il 1850, rappresenta l'Apostolo con una lunga spada nella mano destra. Perché L'Apostolo viene raffigurato sempre con la spada in mano? Perché fu lo strumento del suo martirio, ma soprattutto perché simboleggia la Parola di Dio di cui Paolo fu araldo e instancabile annunciatore. (Lettera agli Efesini 6,17; Ebrei 4,12) Nella mano sinistra tiene le Lettere che, destinate a Chiese e Collaboratori, ne fanno il primo e insuperato teologo del cristianesimo.
La STATUA DI SAN LUCA. Ai quattro angoli del grande Quadriportico ci sono basamenti, solo uno dei quali è sormontato da una statua eseguita nel 1893 da Francesco Fabi-Altini. È l'effigie di San Luca che fu compagno di Paolo e che nel libro degli Atti degli Apostoli ci tramanda preziosissime notizie sulla vita dell'Apostolo.
La PORTA SANTA (m 3,71 x 1,82) Durante il Giubileo dell'anno 2000, il Cardinale Roger Etchegaray benedice il nuovo portale in bronzo dorato del varco della Porta Santa (v. cap. 1). Le tre formelle lette in verticale esprimono i tre anni preparatori al grande giubileo voluti da Papa Giovanni Paolo II: l'anno dedicato al Padre ricco di misericordia, allo Spirito Santo agente principale dell'evangelizzazione, al Figlio redentore. Alla base della porta si legge in latino: Ad sacram Pauli cunctis venientibus aedem - sit pacis donum perpetuoquoe salus; è un bel distico augurale che si rivolge ai pellegrini di tutti i tempi: a quanti vengono nel santo tempio di Paolo sia concesso il dono della pace e della salvezza eterna.
LETTURA DEL MOSAICO DELLA FACCIATA. Sulla facciata appare una variegata scena musiva eseguita dallo Studio Vaticano del Mosaico, su disegni di Consoni e Agricola, 1854-1874. Frammenti del precedente mosaico del Cavallini (XIII sec.) salvati dall'incendio, sono stati utilizzati per creare un nuovo mosaico all'interno dell'Arco trionfale (v. cap. 3). 1. Nella fascia inferiore si notano 4 grandi personaggi. Sono i profeti maggiori dell'Antico Testamento: Isaia, Geremia, Ezechiele e Daniele, quasi a simboleggiare 4000 anni che hanno preceduto la venuta del Messia. 2. Nella fascia mediana, al centro della scena domina la mistica figura dell'Agnello immolato, dal cui sacrificio sono scaturite le acque della salvezza che si irradiano ai quattro punti cardinali, la redenzione è cioè destinata a tutte le genti, al mondo intero. Ai lati le due mistiche città, a sinistra Betlemme a destra Gerusalemme, dove Cristo diede inizio e compimento alla sua vicenda terrena. 3. Alla sommità, sul timpano, troneggia la figura del Cristo e ai lati, in posizione leggermente inferiore, i Santi Martiri Pietro e Paolo patroni dell'alma città di Roma. Mentre il precedente mosaico poneva Paolo alla destra di Cristo, nell'attuale, eseguito in coincidenza con la proclamazione dell'Infallibilità Papale nel Concilio Vaticano I (1870), Pietro figura alla destra di Cristo: esempio di riflesso nell'arte di un evento dottrinale. SKEPPET OCH DE FYRA SIDOSKEPPEN
Mellan 1831 och 1854, efter branden 1823, byggde Luigi Poletti om den storslagna interiören (135 m lång, 65 m bred och 30 m hög) och kopierade den teodosianska basilikans stil och dimensioner. Skibet och de dubbla sidoskeppen är åtskilda av fyra rader med tjugo kolonner av Montòrfano-granit. Taket är rikt dekorerat med guld och bär påven Pius IX:s vapensköld, som avslutade återuppbyggnaden av det antika taket, vars prakt hade beundrats av poeten Prudentius på 500-talet: "Balkarna försvinner under guldpläterat så att ljuset kan lysa som gryningssolen".
De monumentala statyerna av Sankt Paulus (Salvatore Revelli) och Sankt Petrus (Ignazio Jacometti) finns i närheten av triumfbågens pelare. De andra apostlarna, som är från 1882, finns i nischerna på sidoväggarna.
POPERNAS PORTRAITER Den kronologiska serie som invigdes av påven Leo den store på 500-talet och som till största delen förstördes av branden, återskapades mellan 1848 och 1876 av mosaikskolan i Vatikanen. Ett fyrtiotal ursprungliga fresker från femte till nionde århundradet finns bevarade i klostret.
Trämodellen av basilikan (1844), som restaurerades, belystes och monterades på ett mobilt stöd 2006, finns i den vänstra gången. Arkitekten Poletti, som ansvarade för återuppbyggnaden av basilikan, gav Serafino Colagiacomi i uppdrag att göra den. Skalan är 1:50. Vid närmare granskning ser besökaren delar som inte genomfördes i den verkliga byggnaden.
De TROTTESIX FRESCOS Det finns 36 målningar som skildrar episoder ur den helige Paulus liv. Dessa finns längs mittskeppet och tvärskeppet, ovanför de påvliga porträtten. De skiljs åt av korintiska pilastrar och alternerar med fönstren. Arbetet främjades av påven Pius IX 1857 för att ersätta tidigare medeltida fresker av Pietro Cavallini. Många konstnärer arbetade med projektet och det blev färdigt inom loppet av tre år. Verken har ett narrativt intresse eftersom de illustrerar Paulus liv kronologiskt. St Peter och Paul, av Filippo Balbi, 1857.
Fönsterna Glasfönstren i den teodosianska basilikan fick poeten Prudentius att skriva följande suggestiva beskrivning: "I de bågformade fönstren glittrar glas i många färger; på så sätt skimrar ängar med vårblommor."I dag är fönstren gjorda av tunna plattor av alabaster, en gåva från kung Fuad I av Egypten, och de ger basilikan ett mjukt, genomströmmat ljus.
Femte och sjätte århundradens gravar I gången längst till höger ger en glastäckt öppning i basilikans golv utsikt över ett antal kristna gravar från den nekropol som funnits på denna plats sedan slutet av det andra århundradet f.Kr.
Den bysantinska dörren I basilikan på södra sidan av den centrala dörren finns den bysantinska dörren som utgör den inre delen av den heliga dörren. Den är bland de äldsta föremålen som räddades från branden 1823. Den restaurerades av experter och integrerades noggrant i den nya byggnaden. Den beställdes ursprungligen av Hildebrand av Soana, den framtida påven Gregorius VII, som hade varit överordnad i klostret St Paul, och gjöts i Konstantinopel 1070 av en konstnär vid namn Theodore. Den förmögne Pantaleon av Amalfi finansierade verket som undertecknades av Staurachios av Chios. De femtiofyra panelerna, som är inneslutna i en elegant bronsram, illustrerar scener och karaktärer från Bibeln. Figurerna och inskriptionerna gör det till ett verk av sällsynt skönhet. Detaljer med grekiska inskriptioner 1. Paulus martyrskap: "Paulus dog i Rom". 2. Petrus martyrskap: "Andreas' martyrskap: "Andreas korsfästes i Patras" på korset som är livets träd.
KONTERFAÇADE År 1840 gavs sex stora pelare av halvgenomskinlig alabaster (fyra med kapitäl) till påven Gregorius XVI av Egyptens vicekung Mohammed Alì.